Inspiration

Arbetstillfällen – Var då?

By  | 

Småföretagare, företag med färre än 50 anställda, har sedan tidigt 1990-tal stått för merparten av nya arbetsplatser. Fyra av fem jobb finns inom den sektorn, enligt uppgifter från serien ”Var växer Sverige?” i P1-morgon. En fråga att ställa sig är varför industrin inte har förmågan att öka sina marknadsandelar. Industrins företrädare påpekade under hösten 2013 att avsättningsmarknaden inte ser ut som förr. Att rädda industrin är mycket en politisk-ekonomisk uppgift av global art. Småföretagare är ofta underleverantörer till industrin, varför synen på industrin förblir en viktig fråga. Viktiga orsaker till att industrin inte sysselsätter lika många som förr är uppenbarligen främst automatiseringar och förändringar i efterfrågan, men hur sådant som ekonomisk spekulation och konkurrensmonopol genom karteller kan påverka även större enheter som tillverkningsindustrin tål att analyseras.

När industrin minskar i kvantitet och kanske rent av också i kapacitet, som värsta scenario, så borde utrymmet som uppstår – förutsatt att det alls de facto längre finns – kunna fyllas på igen med nysatsningar hos småföretagare. Men resultaten av att dollarn länge stått på gränsen till kollaps som världsvaluta ger ingen förhoppning angående industrins grundproblem – dess avsättningsmarknad. Förutsatt att de ekonomiska grundproblemen finner sin lösning, så skulle småföretagen ha en möjlighet att fylla det gap som uppstår i efterfrågan om industrin kollapsar. Då är vi tillbaka i en ny utveckling enligt redan kända principer, nämligen att somliga av de här företagen konkurreras ut, medan andra försvinner genom sammanslagningar eller genom att själva växa sig stora via olika aktieintroduktioner och emissioner. Konjunkturcykler är alltid intressanta, av flera orsaker.

Statistik från SCB, med siffror från november 2012, visar att antalet småföretag, företag med färre än 50 anställda, var 12.890 st, med arbetsställen, eller filialer inräknade 25.114 st. Summan med mikroföretagen inräknade var 284.570 företag. Summan företag med 50 anställda och fler var 852.458 st. Räknar man ihop de företag som har 1 till 49 anställda blir det för november 2012 en totalsumma på 284.570 företag som sysselsatte mellan 1.520.162 och 2.263.075 personer räknat på det lägsta respektive högsta talet i respektive företagsklass. Den exakta summan finns inte tillgänglig hos SCB. Det ger ett snitt på mellan 5,34 och 7,95 anställd per företag. Räknas de anställda spridda på företag med filialer så öppnar sig frågan för en analytiker vad som krävs för att dessa företag ska kunna öka sin omsättning för att kunna anställa fler. Spridda per företag så framstår anställningsvolymen som låg, trots att det från politiskt håll gärna målas fram som något av samhällets räddning. Den saknade komponenten i den här ekvationen är sannolikt det som underströks av industrins företrädare hösten 2013, nämligen avsättningsmarknadens utseende, möjligheter och kapacitet där dollarn som valuta spelar en mer avgörande roll i dag än till exempel under 1980-talet. Mest sannolikt är komponenten ifråga just denna skakiga dollar, för att uttrycka saken diplomatiskt.

Inom den så kallade tjänstebranschen har småföretagen vuxit i stor omfattning. Enligt statistik från SCB utgjorde sysselsättningen inom de privata tjänsteföretagen drygt 25% av landets totala sysselsättning 2012. Med offentliga myndigheter inräknade blir det 3 av 4 fyra som arbetar i tjänstesektorn. År 2011, enligt SCB, stod sektorn för 70% av BNP, vilket är en anmärkningsvärd summa. Forskning och utveckling är också en växande nisch för små företag. Men 2011 är ett slags toppår. Åren efter visar lägre siffror. Hur hittar man då marknaden för att företag ska kunna starta och finnas kvar? Just forskning och utveckling verkar vara en dörröppning, som praktiskt innebär ett underleverantörskoncept eller ett nytt växande företag. Det tydligaste är att företag lyckas när deras produkt löser ett befintligt problem, utan att därmed som resultat skapa ett nytt som inte fanns, eller när ett befintligt koncept utvecklas och skapar nya nischer eller öppnar tidigare obeaktade vinklar.

För att de här fyra av fem ska ha en arbetsplats att gå till så måste företagen kunna uppstå.  Diskussionen om förutsättningarna har pågått länge och visar två huvudtankar. Antingen att tillväxt ger förutsättningar för innovation, eller att innovation skapar tillväxt. Den första är en del av drivkraften i marknadsekonomin och leder i förlängningen lätt till det som kom att betecknas som kvartalskapitalism, vilket i sin tur ger intellektuella problem om det uppstår ett negativt trendbrott för avkastningen. Sådant som drivit riksbank och ekonomiska institut att vilja hantera räntan som ett avgörande medel utan andra hänsyn, trots att det inte längre ger samma synbara effekt som förr. Den andra bygger på en ekonomisk analys där det befintliga utvecklas och skapar större marknader, vilket kan betraktas med ett smalt exempel där Annie Lennox under en intervju om utvecklingen av Eurythmics nämnde att de bästa idéerna kom när deras ekonomi var dålig. Det vill säga behovet skapar produkten, vilket är mycket av innovationens grund.

Enligt Anders Ewerman, författare och forskare i förutsättningarna för västerländsk civilisation, är vår tidsålder industrins avslutning, vilket kan förklara haussen av småföretag. Ewerman ger en tidsaxel med fem olika roller som framträder under utvecklingens gång, nämligen uppfinnaren, entreprenören, innovatören, administratören och profitören. Flera tidsaxlar går parallellt och interfolierar med varandra, varför helhetsupplevelsen känns mera jämn. Kommentaren om marknadsekonomin ovan passar in i mönstret med profitören som sista led innan avslutningen är nådd, och nya förutsättningar finner sin stabilitet.

Var någonstans de nya företagen tar sin ingångsplats blir därmed avgörande i viss mån för hur långlivade de blir. Villkoren som de initieras under och vem det är som initierar dem; en entreprenör, en innovatör eller genom inrådan av en profitör. Den senare kom med en innovation den 15 augusti 1971 när US-dollarn på grund av omständigheterna tvingades att bli flytande valuta. Konsekvenserna av det sitter vi i dag med i knäet, som en mycket trött gammal katt. En god innovation vore en skål kraftfyllande supergrädde. Det handlar hela tiden om avgörande faktorer som ekonomi och avsättningsmarknad.

/Lennart Arivall