Inspiration

Kvinnliga entreprenörer

By  | 

Enligt Joseph Schumpeter (1883-1950), nationalekonom med ekonomiska studier som specialitet, berör entreprenörskap utveckling av redan existerande produkter, på ett ganska radikalt sätt som innebär att de existerande marknadsvillkoren förändras.

Trots att kvinnor i många fall är de som varit drivande bakom eller orsak till ett företags framväxt och framgång, så är det sådana saker som social bakgrund, ekonomiska förutsättningar och lagstiftning som satt praktiska hinder i vägen. I dag är det arvet efter allt detta som långsamt håller på att luckras upp, men som inte så lätt låter sig fördrivas, så att bygga upp en egen kunskapsbank som leder till självmedvetenhet kan vara en hållbar väg till entreprenörskapet. Grunden i detta är även då att utgå från Joseph Schumpeters syn på entreprenörskap. Att förändra förutsättningar. En av många kvinnor som varit avgörande i historien, men som kommit fram i ljuset först på senare tid är matematikern Mileva Maric, Albert Einsteins fru, utan vilken teorierna om relativiteten inte hade utvecklats, eller kanske ens blivit framtagna.

Från Sverige, efter 1970, kan nämnas några uppfinnare, med produkter som ibland står nära entreprenörens förutsättningar:

Greta Nilsson i Älvsbyn, Norrbotten, skapade 1971 världens första djupfrysta smörgås, Renklämman. Denna innovation lade grunden till företaget Polarbröd.

Birgit Johansson, laboratorie- och forskningsingenjör, verksam i det egna företaget Birjoprodukter i Trosa. Hon är en av relativt få kvinnor som lyckats försörja sig som självständig uppfinnare. Birgit Johansson har gjort många uppfinningar med anknytning till båtar. Den första var en båtslip som började produceras 1980.

Monica Dahlstrand, narkossköterska i Karlskrona, konstruerade 1993 en narkosmask för små barn.

Barbro Hjalmarsson, sjuksköterska och vårdlärare i Stockholms läns landsting, uppfann metoden som används i modern tid  för att mäta sänkan. 1994 fick hon patent på blodvaggan Triomix.

Anneli Hellström, Trångsviken i Jämtland, inledde 1997 det utvecklingsarbete som resulterade i det nikotinfria snuset Choise. Hon tillverkar i dag flera sorters nikotinfritt snus i företaget Nicofree.

Gunilla Alsiö uppfann det virtuella tangentbordet Senseboard, som minskar belastningsskadorna vid datoranvändning. Hon grundade företaget Senseboard Technologies i Stockholm år 2000.

Anna Borgström i Stockholm uppfann en ny kylteknik för elektroniska apparater. Tekniken blev grunden för företaget Aureola Swedish Engineering 2004.

Solgun Drevik, produktutvecklare och innovatör på papperskoncernen SCA:s utvecklingsavdelning i Göteborg, är en av världens ledande innovatörer inom området kvinnliga intimhygienprodukter. Hon står bland annat bakom dambindorna Libresse, Invisible och Godnight. Fram till 2010 är hon den kvinnliga, svenska uppfinnare med flest patent. 33 egna och 15 tillsammans med andra.

Laila Ohlgren blev 2009 den första kvinnan som mottog Polhemspriset, ett uppfinnarpris som delats ut sedan 1878. Hon fick priset för sin avgörande insats inom mobiltelefonins utveckling 1979. Laila Ohlgren arbetade då som ingenjör på Televerket och löste ett viktigt problem med uppringningsproceduren i mobiltelenätet. Hennes innovation innebar att man, till skillnad från vad som då var fallet inom den fasta telefonin, först slog numret och sedan tryckte på en uppringningsknapp. Detta ökade kapaciteten i nätet och minskade risken för att samtalet inte kunde kopplas upp. Knappen med den gröna luren användes 2009 av fyra miljarder människor över hela världen.

/Lennart Arivall

(Källa: foretagsamheten.se)