Under lupp

Bakom entreprenören – Vem där?

By  | 

Entreprenörskapet vilar på mer än den enskilde entreprenören med sin idé som förverkligas. Det finns flera strukturer bakom som utgör någon form av förutsättning för att idén ska bära ända fram till ett fungerande företag. Här ska några få personer lyftas fram för att se på hur deras verk kan belysa de bakgrunder och mönster som är en del av förutsättningarna för det samhälle som i sin tur är entreprenörens arbetsfält.

En utmaning med magnitud att förhålla sig till är de lokala effekterna av den globala ekonomin. Går den att påverka genom entreprenörskapets verksamhet, eller blir verksamheten mer, eller enbart påverkad av den?

Rachel Botsman, författare och föreläsare om samarbetets fördelar, att dela med sig av och att vara delaktig i något via nätverk och modern teknik. Hon säger att ”The currency of the new collaborative economy is trust”. Hon placerar med sin syn in en grundsten i det moderna företagssamhället, vilken tar lärdom av urgammal kunskap och tillämpar det i en verksamhet som berör det moderna samhället. Hon har en Bachelor of Fine Arts från universitet i Oxford, med mycket goda betyg. En bra länk om och med henne finns på rachelbotsman.com Dessutom finns en sammanställning av ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män inom företagsvärlden, vilket utgör bakgrunden för hennes verksamhet, på Curiosity killed the consumer.

Om förtroendet är ett reellt kapital, inte bara i relationen verksamhet – kund, utan också mellan olika verksamheter och dessutom mellan vad som nämns konkurrenter, då får vi ett nytt synsätt på samhället som ger nya möjligheter och framför allt infallsvinklar. Grunden för ett entreprenörskap är något mer än en idé. Den framför allt hållbara, funktionsdugliga, expansionsmöjliga idén är framåtblickandet, eller klarare uttryckt ligger i att se, och känna, framåt. Där utgör samarbetet något som skapar ett bredare blickfång. Den framåtblickande idén är den ekonomiskt och socialt expansionsmöjliga samhällsinkubatorn. Det som framåtblickandet skapar för människorna runt omkring dig som entreprenör, och det samhälle som dessa människor påverkar. Det vill säga allas vardag.

Joseph Schumpeter (1883-1950), nationalekonom som utförde särskilda studier om ekonomisk utveckling, har på ett speciellt sätt kommit att kopplas ihop med entreprenörskap, därför att hans syn på entreprenörens verksamhet är att likna vid revolutionärens gentemot en stagnerad administration. Det vill säga ett nyskapande som ändrar grunden för en tidigare känd produkts marknadsförutsättningar. Något som genom sin utökade kapacitet, användningsmöjlighet eller berikade praktiska förutsättning, rent av omöjliggör ett tidigare sätt att se på, eller använda en produkt.

Nikolaj Kondratiev (1892-1938), ekonom som drev tesen att kapitalstyrda system följer ett cykliskt förlopp med en genomsnittlig längd på ungefär 50 år. En vågrörelse som bildar återkommande konjunkturcykler, så kallade Kondratievcykler eller långa vågor. En första version av den här tanken publicerade han 1924. Innovationer och tekniska framsteg skapar nya företag och ekonomiskt starka institutioner eller incitament som ger en uppåtgående kurva. Ett utveckling som ger inflation och nergång. Tanken att det kapitalistiska systemet skulle återhämta sig efter en kollaps tilltalade inte Stalin som såg till att Kondratiev omhändertogs.

Joseph Schumpeter uppmärksammade på 1930-talet tankarna om dessa ekonomiska cykler. Idén om de långa vågrörelserna i ekonomin har inte varit direkt accepterad av ekonomer med synen på konjunkturer som något vilket inte går att förutspå eller förutse, medan andra ekonomer har ansett att det finns en bekräftande erfarenhet. En slutsats kan vara att förutsättningarna för just entreprenörskap inom specifika områden går att lägga rätt i tiden om man tar hänsyn till var i konjunkturen man befinner sig.

Det finns en läsvärd artikel hos Financial Sense (but buckle up!) med resonemang om vår egen placering på den nuvarande långa vågen.

Anders Ewerman, författare och forskare i förutsättningarna för västerländsk civilisation har tagit det hela ett steg vidare, genom att göra ingående historiska studier för att kunna se mönstren. Han kom fram till att med tillgängligt material, med täckning från ca 4000 f.Kr fram till vår tid, gick det att konstruera ett antal samverkande kurvor där effekten blir att flödet känns betydligt jämnare, än om det bara rörde sig om en enda vågrörelse. Han kallar själv den här sammanflätade konstruktionen för civilisationens DNA.

Man kan säga att Ewerman genom ett tydligt resonemang har påvisat existensen av, inte bara Kondratievs tanke om längre vågor, men även hur kortare strukturmönster bygger upp ett mer kontinuerligt flöde genom tiden, där människor går från en verksamhet till en annan och på så sätt för helheten framåt. Vare sig man tror på dessa mönster eller inte, så kommer varje idés – som en entreprenör erbjuder världen – funktionsduglighet på marknaden att påverka eller påverkas av rådande förhållanden. Grundfrågan blir då om de rådande förhållandena går att påverka genom nya koncept eller idéer. Eller om idéerna, och det som händer dem, bara är effekten av förhållandena.

Viljan, eller förmågan att se bortom horisonten – varvid också en del av riskkapitalisterna inte fullt ut förmår att hänga med dig som entreprenör? – blir något som är av avgörande betydelse för småföretagaren.

Letar man efter progressiva idéinnehavare hos de finansiella administratörerna, det vill säga hitta dem som är ekonomiska innovatörer, så borde det vara enklare att sälja in rätt idé vid rätt tillfälle, oberoende av var i konjunkturcykeln vi befinner oss. Vad man som entreprenör bör finna nöje i är att förstå grunderna för ett funktionsdugligt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Jonas Fröberg skriver i SvD, Krönika 9 mars 2014, om det trafikfarliga med de nya bilarnas pekskärmar på instrumentpanelen, och jämför det med det trafikmässigt funktionsdugliga hos sin egen ögonsten, en VW 1500 från 1969. Det här går att använda som en någorlunda radikal jämförelse med hur modern ekonomi genom sin komplexitet till viss del försvårar hanteringen av entreprenörskapet.

Om det Näringsdepartement som nu sitter i början av året 2014, med sin ministers ambition, eller vision, att hålla småföretagandet under armarna, då är denna Volkswagen 1500, anno 1969, ett föredöme för den entreprenöriella trafiksäkerheten. Dagens riskkapitalister har, som det kan verka, ett antal för många skolboksekonomiska touch screens i blickfånget. Det är ett politiskt ansvar att underlätta för entreprenörer, därför att de hamnar lite för mycket i händerna på dem som ska bevilja startkapital. Kanske Näringsdepartementet skulle behöva en funktionellt stark fond med entreprenörkapital? Konkurrens är bra enligt regeringen, men inte med statlig inblandning? Var det inte småföretagandet som skulle bära mycket av rikets socioekonomiska balans och framtid? Var ligger en regerings innovativa fokus och politiska entreprenörskap?

Så kallade affärsänglar har sin betydelse i sammanhanget. SvD Näringsliv publicerade den 7 mars, 2014, en artikel om två investerare som har sitt engagemang utifrån ”kärleken till nya affärer och försmak för risk”. Två personer som har använt såväl tid som kapital från egen bolagsverksamhet till att investera i nya affärsidéer hos andra människor. Den ena av dem påpekar att det rör sig om seriösa investeringar med bakgrundsanalyser, och inte enbart en vänlighetens vilja att hjälpa. Båda påpekar nödvändigheten av mer tillgängligt kapital för nya entreprenörer. En intressant artikel för dig som vill satsa på din idé.

I ännu en artikel i samma tidning, samma datum, ”Dags att revidera bilden av affärsänglar” berättas om att det återstår mycket att göra för att bra förutsättningar ska råda för att tillgängligt investeringskapital verkligen blir tillgängligt, där entreprenörens förutsättningar och investerarens blir som varp och inslag. Artikeln säger att ”Affärsänglarna fyller en viktig lucka i tillväxtbolagens ekosystem eftersom de ofta är villiga att satsa på bolag innan de blivit tillräckligt stora för att väcka de traditionella riskkapitalbolagens intresse.”

För den intresserade: länk till Småföretagarbarometern, som berör expansionsmöjligheter och tillväxthinder.

/Lennart Arivall
Källor: amazon.com; wikipedia; Civilisationens DNA, Anders Ewerman